Barns tal-, läs- och skrivutveckling ur ett lärande- och ett lärarrollsperspektiv
30 hp

Kurskod: SBT04L

Beslut: Fastställd av Utbildningsnämnden för lärande och miljö 2011-12-13. Giltig från och med 2012-01-23. Ersätts av: SBT05L - Barns tal-, läs- och skrivutveckling ur ett lärande- och ett lärarrollsperspektiv.

Nivå: Grundnivå

Ämne/områdeskod: Didaktik (DIA)

Utbildningsområden: Samhällsvetenskapliga området 90%, Undervisningsområdet 10%

Huvudområde: Ej huvudområde.

VFU-andel: 3 hp

Engelsk titel: Children´s Speech, Reading and Writing Development from Perspectives of Learning and the Role of teacher

Diarienummer: 2761/333-11

Allmänna uppgifter

Kursen ges som en specialisering i lärarutbildningen för verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskolans tidigare år samt fritidshem. I kursen ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med 3 hp. Kursen kan även ges som fristående kurs samt som kompetensutveckling för verksamma lärare.

Fördjupningsnivå

G2F Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Förkunskaps- och behörighetskrav


Grundläggande behörighet samt lärarexamen eller pågående lärarutbildning eller motsvarande. För övrigt hänvisas till utbildningsplanens bilaga ”Spärregler i lärarutbildningen“.

Syfte

Kursens syfte är att studenten utifrån aktuell forskning och gällande styrdokument ska kunna planera och iscensätta undervisning med utgångspunkt i elevers erfarenhet och stödja dem i deras tal-, skriv- och läsutveckling. Studenten ska dessutom utveckla sin förmåga att kartlägga, analysera och bedöma samt kunna ge förslag på hur elevers fortsatta lärande och utveckling kan stimuleras.

Innehåll

Moment I: Barns tal-, skriv- och läsutveckling i ett innehålls- och lärandeperspektiv
Inom momentet studeras och diskuteras teorier om barns tal-, skriv- och läsutveckling i ett innehålls- och lärandeperspektiv och som en del av förskolans, förskoleklassens, skolans och fritidshemmets språk-, kunskaps- och demokratiuppdrag.

Moment II: Muntliga och skriftliga texter och genrer
Barns möte med olika texter och genrer och barns egna texter studeras och diskuteras i perspektivet av deras erfarenheter av medier och textgenrer liksom lärares uppgift att skapa möjligheter för barn att röra sig i och mellan olika genrer vad gäller såväl vardagliga som vetenskapliga och konstnärliga texter.

Moment III: Lärarens roll i barns tal-, skriv- och läsutveckling
Inom momentet behandlas teorier om barns språkutveckling, den pedagogiska miljöns betydelse och barns medvetenhet om eget lärande liksom lärares möjligheter att skapa stimulerande pedagogiska miljöer. Utgångspunkten är barns lek och vardagliga sammanhang med fokus på innehåll och lärande. Exempel ur den dagliga verksamheten i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem bildar underlag för analyser där olika teorier om lärande och språkutveckling belyses.

Moment IV: Olika sätt att stödja barns språkutveckling
Inom momentet belyses och diskuteras olika sätt att stödja barns språkutveckling. Studiet av skriv- och läsmaterial kopplas till teorier om lärande och språkutveckling. Läromedel, arbetsformer och arbetssätt studeras även i perspektiven av klass, genus och flerspråkighet. Inom momentet prövas och diskuteras också hur olika kartläggningsmaterial kan användas i arbetet med barns skriv- och läsutveckling.

Moment V: Språkutvecklande arbete med barn i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem - verksamhetsförlagda studier
Med utgångspunkt i verksamhetsförlagt arbete och fältstudier studeras och diskuteras såväl lärares som studenternas eget arbete med barn i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem. VFU-dagböcker, videoinspelningar och klassrumsobservationer bildar underlag för fördjupad analys och värdering av olika sätt att bygga stödstrukturer för barns språkutveckling. Elevtexter och lärares skriftspråksundervisning i vid mening analyseras och diskuteras med utgångspunkt i olika teorier om lärande och språkutveckling samt olika svenskämnesuppfattningar.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna redogöra för och resonera om aktuell forskning om språkutveckling och lärande samt kritiskt förhålla sig till olika forskningstraditioner på området (1)
  • kunna beskriva och resonera kring lärares roll och den pedagogiska miljöns betydelse för barns språkutveckling med utgångspunkt i olika teoretiska perspektiv, samt förskolans, förskoleklassens, skolans och fritidshemmets uppdrag att möta alla barn ur perspektiven klass, genus och flerspråkighet (2)
  • kunna beskriva och diskutera hur lärares val av innehåll och arbetssätt kan underlätta respektive försvåra barns möte med skriftspråket (3)
  • kunna beskriva barns olika texter och barns texterfarenheter ur ett utvecklings- respektive genreperspektiv samt resonera kring val av innehåll och arbetssätt som ger barn möjlighet att röra sig i och mellan olika medier och genrer (4).

Färdighet och förmåga
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna presentera och tillämpa olika sätt att dokumentera och stödja barns språkutveckling och lärande med utgångspunkt i kunskaper om teorier om barns tal- och skriftspråkslärande och egna verksamhetserfarenheter (5)
  • kunna i verksamhetsförlagt arbete stimulera, leda, analysera och utveckla barns skriftspråksarbete (6)
  • kunna presentera och diskutera egna och medstudenternas texter och ge konstruktivt stöd i gensvarsgrupper samt reflektera över detta utifrån kunskaper om vardagligt och vetenskapligt skrivande (7).

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna analysera och kritiskt diskutera olika läromedel och olika arbetssätt utifrån kunskap om olika teorier och egna erfarenheter av verksamhet med barn (8).

Genomförande

Arbetet i kursen är problemorienterat och gruppbaserat. Arbetet i grupper utgår från och stöds av föreläsningar, självstudier, seminarier, verksamhetsförlagt arbete och fältstudier. Vid gruppdiskussioner inom momenten 1, 2, 3 och 4 förs diskussionsprotokoll och vid självstudier förs reflektionsanteckningar. Vid fältstudier och verksamhetsförlagt arbete inom moment 5 skriver studenterna lärardagböcker och verksamhets- eller klassrumsobservationer. Inom moment 5 görs också kartläggningar av barns/elevers utveckling och lärande och samt videoinspelningar av eget lärararbete. Inom moment 2 genomför studenterna läromedelsanalyser och inom moment 2 och 4 analyser av elevtexter.

Examination – prov och former

Delprov 1 (7,5 hp) Litteraturseminarium – bearbetning och examination av kurslitteratur. Parvis muntlig examination. Förväntade läranderesultat 1, 2 och 3 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 2 (4,5 hp) Analys av multimodalt lärande, barntexter och läromedel. Muntlig gruppexamination. Förväntade läranderesultat 4, 5 och 8 examineras. Betygsgraderna U och G tillämpas.

Delprov 3 (3 hp) Kartläggning av tre barns tal-, skriv- och läsutveckling. Enskild skriftlig och muntlig examination. Förväntade läranderesultat 4 och 5 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 4 (7,5 hp) VFU, redovisning och klassrumsobservationer. Enskild muntlig och skriftlig examination. Förväntade läranderesultat 1, 4 och 6 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 5 (7,5 hp) Skriftligt fördjupningsarbete. Parvis genomförd muntlig och skriftlig examination. Förväntade läranderesultat 1, 2, 3 och 7 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

För betyget Godkänd på kursen krävs minst betyget Godkänd på samtliga delprov. För betyget Väl godkänd krävs därutöver Väl godkänd på delprov 1, 4 och 5.

För delprov 4 äger studenten rätt att examineras vid högst 3 examinationstillfällen. Begränsningen införs på grund av att momentet kräver extraresurser för att kunna genomföras.

I förtid avbruten verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
En student kan tvingas avbryta den verksamhetsförlagda utbildningen i förtid om det finns påtaglig risk för att studenten på grund av grov oskicklighet eller synnerligen olämpligt uppträdande kan komma att skada annan person eller värdefull egendom om han eller hon fortsatt deltar i den verksamhetsförlagda utbildningen eller om student bryter mot ingångna avtal eller gällande regelverk som berör den verksamhetsförlagda utbildningen. Om ett avbrytande sker ska en individuell plan bestämmas för studenten och delges henne eller honom skriftligen. I planen ska de brister avseende kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten uppvisar anges, vilket stöd studenten kan få från Högskolan för att avhjälpa dessa brister samt hur och när kontrollen av att studenten uppnått erforderliga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt ska ske. En student äger rätt till maximalt två kontrolltillfällen. Studenten får inte delta i verksamhetsförlagd utbildning på nytt innan kontrollen skett och studenten har konstaterats besitta de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs.

Förslag till individuell plan ska beslutas gemensamt av programansvarig, examinator på aktuell kurs och av studentkåren utsedd representant. Beslut om avbrytande av students VFU och fastställande av individuell plan fattas av Rektor efter föredragning av programansvarig. Beslut om studentens fortsatta deltagande i verksamhetsförlagd utbildning, efter uppvisande av nödvändiga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt, fattas av programansvarig.

Högskolans regler för examination finns att läsa på www.hkr.se/student

Kursutvärdering

Kursutvärdering sker i enlighet med av Högskolan utfärdade riktlinjer.

Beslut

Fastställd av Utbildningsnämnden för lärande och miljö 2011-12-13. Giltig från och med 2012-01-23. Ersätts av: SBT05L - Barns tal-, läs- och skrivutveckling ur ett lärande- och ett lärarrollsperspektiv.

Revideringar

Övergångsbestämmelser

Student antagen enligt denna kursplan äger rätt att examineras enligt densamma ett (1) år efter att kursplanen upphört att gälla, dvs. ersatts av en ny eller blivit nedlagd. Därefter examineras studenten i enlighet med vid examinationstillfället gällande kursplan. För student som inte har fullföljt kurs med godkänt resultat ett år efter att dess kursplan upphört att gälla kan inom ytterligare två år, efter prövning av examinator, ges möjlighet till förnyade examinationstillfällen i enlighet med sagda kursplan.

Litteratur

Litteraturlistan kan komma att revideras fram till 8 veckor före kursstart.

Kurslitteratur finns i viss omfattning att låna eller ladda ner på biblioteket. Talböcker för studenter med läsnedsättning finns sök- och nedladdningsbara i Legimus.

  • Andersson, Peggy (2000), Spökägget: Att läsa och skriva i förskola och skola. Stockholm: Natur och kultur (72 s).

  • Björk, Maj & Liberg, Caroline (1999), Vägar in i skriftspråket: Tillsammans och på egen hand. Stockholm: Natur och kultur (165 s).

  • Fast, Carina (2007), Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis (100 s). Läsanvisningar Kapitel 1, 2, 3, 11 och 12 (58 s)..

  • Gibbons, Pauline (2006), Stärk språket, stärk lärandet: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren (208 s).

  • Gottberg, Jessica (2007), Tunggung: Lek med språket i förskolan!. Stockholm: Sveriges utbildningsradio (UR) (78 s).

  • Ingemansson, Mary (2010), “Det kunde lika gärna ha hänt idag“: Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna. Göteborg: Makadam förlag (344 s).

  • Jönsson, Anders (2011), Lärande bedömning. 2 upplagan. Malmö: Gleerup (180 s).

  • Jönsson, Karin, red (2009), Bygga broar och öppna dörrar. Stockholm: Liber (190 s).

  • Langer, Judith A (2005), Litterära föreställningsvärldar: Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos (190 s).

  • Lendahls, Birgit & Runesson, Ulla, red (1995), Vägar till elevers lärande. Lund: Studentlitteratur (157 s).

  • Liberg, Caroline (2006), Hur barn lär sig läsa och skriva. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (210 s).

  • Liberg, Caroline, af Geijerstam, Åsa & Wiksten Folkeryd, Jenny (2010), Utmana, utforska, utveckla! Om läs- och skrivprocessen i skolan. Lund: Studentlitteratur (126 s).

  • Mårdsjö Olsson, Ann-Charlotte (2010), Att lära andra lära: Medveten strategi för lärande i förskolan. Stockholm Liber AB (109 s).

  • Pramling Samuelsson, Ingrid & Mårdsjö Olsson, Ann-Charlotte (2007), Grundläggande färdigheter – och färdigheters grundläggande. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (192 s). Läsanvisningar s 9-60 (51 s)..

  • Skolverket (2000), Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen. Stockholm: Statens skolverk (31 s). http://www.skolverket.se

  • Skolverket (2010), Läroplan för förskolan Lpfö 98: reviderad 2010. Stockholm: Skolverket (16 s). http://www.skolverket.se

  • Skolverket (2010), Perspektiv på barndom och lärande: En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. (239 s). http://www.skolverket.se

  • Skolverket (2011), Nya Språket lyfter! Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1-4. (90 s). http://skolverket.se

  • Skolverket (2011), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr 11. (281 s). http://www.skolverket.se

  • Vasquez, Vivian Maria (2004), Negotiating critical literacies with young children. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates (158 s).

  • Wagner, Ulla (2004), Samtalet som grund – Om den första skriv- och läsutvecklingen. Stockholm Bonnier Utbildning AB (130 s).

Läromedel för grundskolans läs- och skrivundervisning tillhandahålles av kursledningen. Skönlitteratur omfattande ca 400 sidor och artiklar omfattande ca 250 sidor tillkommer.

Kortadress: www.hkr.se/ksbt04l